Jag vaknade med humöret på topp, kanske för att drömmarna tog mig dit jag ville. Drömmarna lät mig sväva fritt i natt, och jag vaknade med ett stort leende. Sedan vet jag inte vad som hände, vad som gick fel. Jag reste mig, och pang där var hon. Jag trodde hon skulle låta mig vara idag också, men icke. Den här gången tog jag fighten, hon skulle inte få komma undan med det. Hans ord ifrån igår värmde mig fortfarande, hans tro på mig om att allt faktiskt skulle bli bra igen. Sedan vet jag inte vad som hände, mitt mod försvann. Ut i intet. Fanns det en mening med det? Var jag helt enkelt inte redo idag? Eller var det en chans för henne att spela mig ett spel igen, enbart för att få mitt humör att vända hastigt? Från noll till hundratjugofem på två röda. HANDBROMS. FORT.
Jag flydde fältet. Men nu ska jag se på henne och tala om för henne att idag är jag söt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar